Samhällskunskap (1-20)
20 poäng

Kurskod: ISHA03

Beslut: Fastställd i nämnden 2006-12-14. Giltig från och med 2007-01-22.

Nivå: A

Ämne/områdeskod: Samhällskunskap (SHA)

Utbildningsområden: Samhällsvetenskapliga området 90%, Undervisningsområdet 10%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: -

Engelsk titel: Civics (1-20)

Diarienummer: 1856/333-06

Allmänna uppgifter

Kursen är inrättad som en inriktning i lärarutbildningen 180 poäng, riktad mot undervisning i grundskolans senare årskurser och gymnasieskolan. I kursen ingår 2 poäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Förkunskaps- och behörighetskrav
Grundläggande behörighet samt Antagen till lärarutbildningen, inriktning Samhällskunskap.

Innehåll

Kursen omfattar fyra delkurser:

Delkurs 1: Politisk filosofi (5 poäng)
Den politiska filosofins centrala problemställning är hur människan bör handla och motiven för detta. Delkursen studerar hur denna fråga har behandlats och framställts i samtiden och genom historien. Några centrala teman berörs: människans förutsättningar, demokrati, frihet, rättvisa och ägande. Ett antal betydande tänkare, politiska filosofer och deras verk kommer att analyseras och diskuteras utifrån deras grundläggande antaganden, perspektiv och övertygelser. Under delkursen berörs även utvecklingen av och förändringar i politiskt tänkande liksom dess betydelse för och inverkan på samhällets strukturer och institutioner.

Delkurs 2: Politik i Sverige och andra länder (5 poäng)
I delkursen beskrivs och diskuteras innebörden av en rad klassiska statsvetenskapliga begrepp och företeelser. Utifrån begreppen makt, legitimitet, auktoritet och autonomitet analyseras olika typer av politiska system, styrelseformer och beslutsprocesser. Den jämförande metoden används för att klargöra skillnader mellan olika styrelseskick. Ett centralt inslag i delkursen är att studera demokratibegreppets skilda nivåer och normativa innebörd genom olika demokratimodeller. I delkursen behandlas också samtida förändringsprocesser såsom globalisering, individualisering och europeisering samt deras tänkbara konsekvenser för staten och demokratin.

Delkurs 3: Internationell politik (5 poäng)
Delkursen är en introduktion i ämnet internationell politik och avser att ge en empirisk och teoretisk genomgång av ämnet. I syfte att förstå hur och varför något sker i den internationella kontexten ligger fokus på studier av de olika teoretiska perspektiv och traditioner som finns i analysen av den internationella politiken. Centrala problemområden i delkursen är: politiska konsekvenser av globaliseringen, USA:s hegemoni, den internationella politikens beslutsprocesser, överstatliga organisationers status, struktur och innehåll, mellanstatliga konflikter, terrorism samt den internationella politikens historia.

Delkurs 4: Verksamhetsförlagd utbildning (5 poäng)
Delkursen löper under hela terminen och syftar till att koppla didaktik och metodik till de teoretiska delarna i de andra delkurserna. Under fältstudier och seminarier får studenterna möjlighet att diskutera hur de ämnesteoretiska kunskaperna kan omvandlas till skolämneskunskaper. I den didaktiska undervisningen problematiseras även klass-, etnicitets och guenusaspekterna. I denna delkurs ingår två poäng VFU i form av fältstudier.

Lärandemål

Studenten ska efter genomgången kurs ha:

  • påtagliga kunskaper om politik, politiska idéer och den politiska demokratins principer, institutioner och praktiska förutsättningar,
  • en överblick över grundläggande statsvetenskapliga begrepp och teoretiska traditioner, samt grundläggande insikt i vetenskaplig studie av politik och samhälle,
  • en inledande elementär förmåga till egen förståelse och analys av politiska händelser, processer institutioner och idéer,
  • grundläggande kunskaper om politikens källmaterial, var och hur man kan finna, bearbeta och analysera material som exempelvis utredningar, riksdagstryck och lagtexter,
  • färdigheter i muntlig och skriftlig argumentation samt vara förberedda för framställandet av en vetenskapligt grundad text,
  • färdigheter i lärandet om politik och samhälle.

Genomförande

Undervisningen omfattar föreläsningar, gruppövningar, seminarier och studiebesök. Utbildningen genomsyras av ett metodiskt/didaktiskt anslag så att studenten hela tiden är medveten om sin kommande yrkesroll och att han/hon lär för att själv kunna lära ut. I fokus står frågan om hur ämnesteoretiska kunskaper kan omvandlas till skolämneskunskaper. Under kursen kan en progression följas beträffande ämneskunskaper, utveckling av yrkesrollen och vetenskaplig insikt.

Examination – prov och former

Delar av kursen kan ha obligatoriska inslag och förutsätter aktiv medverkan av studenterna. Examination sker i form av skriftliga tentamina och övningar i seminarieform. Betygsgraderna för kursen är Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Betygskriterierna framgår av separat dokument. Kursansvarig beslutar om betygskriterier i samråd med studenterna.

Kursutvärdering

Kursen utvärderas i enlighet med de direktiv för utvärdering och kvalitetssäkring som fastställts av lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad.

Beslut

Fastställd i nämnden 2006-12-14. Giltig från och med 2007-01-22.

Revideringar

Övergångsbestämmelser

Godkänd av institutionsstyrelsen 2006-11-22. Gäller fr.o.m. vårterminen 2007.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

Delkurs 1

  • de Beauvoir, Simone (1999), Det andra könet. 2 upplagan. Stockholm: PAN pocket (468 s).

  • Malnes, Raino & Midgaard, Knut (2006), De politiska idéernas historia. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (396 s).

  • Marx, Karl (1995), Människans frigörelse: Ett urval ur Karl Marx skrifter av Sven-Eric Liedman. Göteborg: Daidalos (210 s).

  • Mill, John Stuart (2002), Om friheten. Stockholm: Natur och kultur (139 s).

  • Artiklar tillkommer om 100 sidor.

Delkurs 2

  • Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red) (2003), Demokratins mekanismer. 1 upplagan. Malmö: Liber (395 s).

  • Lindahl, Rutger, red (2004), Utländska politiska system. 11 upplagan. Stockholm: SNS förl (383 s).

  • Lundquist, Lennart (1998), Demokratins väktare: Ämbetsmännen och vårt offentliga etos. Lund: Studentlitteratur (306 s).

  • Rothstein, Bo (2003), Sociala fällor och tillitens problem. 1 upplagan. Stockholm: SNS förl (326 s).

  • Artiklar tillkommer om 100 sidor.

Delkurs 3

  • Baylis, John & Smith, Steve, eds (2001), The Globalization of World Politics. An Introduction to International Relations. 2 upplagan. Oxford: Oxford University Press (690 s).

  • Artiklar tillkommer om 120 sidor.

Delkurs 4

  • Persson, Anders (2003), Skola & makt: Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Stockholm: Carlsson (224 s).

  • Vernersson, Folke (1999), Undervisa om samhället: Didaktiska modeller och läraruppfattningar. Lund: Studentlitteratur (362 s).

  • Skolverket (2004), Allmänna råd och kommentarer: Likvärdig bedömning och betygsättning. Stockholm: Fritzes kundservice (71 s).

  • Skolverkets aktuella material om samhällskunskapsämnet för grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Dokumenten kan hämtas på www.skolverket.se på webbplatsen ”Kursinfo”. Länken ”Kursinfo” finns i menyn till vänster på startsidan.

Kortadress: www.hkr.se/kisha03